Brudbuketter, kärlek och gammal vänskap.

Mitt fjärde år som borgerlig vigselförrättare hade jag ett antal fler vigslar under sommaren än tidigare år. Jätteroligt! Extra roligt är det när par hör av sig antingen direkt till mig eller via min kommun, för att fråga om jag har möjlighet att viga dem ett visst datum. Detta år innehåll också en speciell vigselförfrågan som gladde mig extra mycket. Om detta lite längre fram.

 
Många brudbuketter att föreviga på bild blev det under 2014. Även om inte alla väljer brudbukett under vigselceremonin, så blev det många vackra buketter jag fick glädjen att njuta av detta år. Det slog mig att brudbuketten blev väldigt i fokus för mig detta år. Allt från en vacker eller häftig bukett gjord av en florist till de buketter som bruden vill plocka ute i trädgården eller naturen och binda själv. I mina ögon är alla brudbuketter lika vackra. Dessa buketter talar dessutom mycket om parets personligheter. Jag ser direkt att valet av blommor, färg och form symboliserar brudparet jag har framför mig. Det stämmer väldigt väl. Så jag kan lätt konstatera att val av brudbukett är en enormt viktigt inslag i bröllopsplaneringen.

Återigen är det bara att konstatera att S:t Knuts kapellruin vid Gråborg mitt på Öland, är den stora favoriten för vigslar. Det är inte bara jag som älskar denna vackra plats på Öland, det är också många som har valt att vigas i denna vackra kapellruin. Till vigselförrättarens stora glädje förstås. Jag måste erkänna att jag talar väldigt varmt för denna plats när blivande brudpar frågar efter förslag på vigselplats på Öland. Jag har föreslagit denna kappelruin för många par genom åren. Då jag älskar detta stället så mycket, så är det väldigt lätt att jag blir extra entusiastisk när frågan om val av vigselplats förs på tal.

 

Trots att många resor gjordes till Gråborg, så fick jag också uppleva massor av andra vackra platser på Öland som borgerlig vigselförrättare: Allégården i Kastlösa. Jordhamn, norra Öland (magisk utsikt över Kalmarsund och Blå Jungfrun). Björklunden, en fin gammal välbevarad dansbana på östra Öland. Åmund Vin och Fruktgård, söder om Kalmar. Klovenhall, under ett stort trä nära Kalmarsund, söder om Mörbylånga. Barfotovigsel på bryggan vid Ölands Roots. (En årlig reggaefestival i Stora Frö vid Kalmarsund). Även annan oförglömlig vigsel förrättades en enorm blåsig dag vid Kalvhagen i Mörbylånga under tidig vår. Tjoho, vad pappret med vigseltalet fladdrade i vinden. Ögonen rann också på mig pga den starka blåsen. Mascaran sved förskräckligt. Men skam den som ger sig! Det blev en pappersnäsduk under vigsel för att torka mina ögon. Ja, ja, det är ju en vigsel! Då ska man fälla lite tårar. Men kanske inte mitt i vigselceremonin av vigselförrättaren. Tur jag kunde det mesta av texten utantill. 

Vanligt är vigslar som förrättas i trädgården hemma hos brudparet. Hemmamiljö skapar ofta trygghet och man kan även överraska alla gästerna som kommit på middag, att samtidigt slå till med en vigsel. Det föranledde en gång att gästerna trodde jag skull underhålla på festen. "Åh, hon skall nog sjunga för oss"! Det blev verkligen en överraskning när paret till slut presenterade mig som borgerlig vigselförrättare. Det tog nog 15 min innan bägge blivande svärmödrarna kom i fas för att vi skulle kunna genomföra vigselceremonin. Det blev en trevlig och varm vigsel under altantaket under tiden potatisgratängen tillagades i ugnen. De skulle bara veta vilken tur gästerna hade att jag inte skulle sjunga.. Min sångröst är inte klassad som skönsång precis...

Valrörelsen var fullt igång i september 2014. Jag som är politiker, var under hösten uppslukad av politiska budskap och retorik. Hade mitt upp i detta två fantastiska vigslar att förrätta. Det var extra skönt att få vara borgerlig vigselförrättare under denna period. Dessa vigslar berörde dessutom mitt hjärta väldigt mycket. Det var hedersamt att återigen få förmånen att viga två kvinnor. Vilken vacker, stämningsfull och varm vigsel! Och veckan efteråt fick jag för första gången glädjen att viga två män. Vilken känsloladdad, glädjefylld och vacker vigsel! Dessutom extra rolig då deras hund var med under vigseln. Bägge vigslarna förrättades vid S:t Knuts kapellruin vid Gråborg. Till vigselförrättarens stora glädje, förstås!

Hösten närmade sig och en mycket speciell vigsel skulle planeras. Jag var nog väldigt nervös, när jag minns tillbaka, eftersom det för mig var så otroligt hedrande. Både som vigselförrättare men även som privatperson. Tidigare under våren ringde min allra äldsta barndomsvän Agneta till mig och berättade att hennes Tobias hade friat. Åh, så underbart roligt! Agneta och jag har känt varandra sedan årskurs 2 på lågstadiet, så jag blev så oroligt glad och upprymd av hennes nyhet. Hon frågade sedan om jag ville åka över till västkusten och förrätta deras vigsel under hösten. Agneta ville bli vigd av sin allra äldsta barndomsvän. Vilken underbar hedrande förfrågan jag fick! Självklart vill jag det, svarade jag och grät glädjetårar ihop med min barndomsvän i telefonen. Vilken ära!

September närmande sig och jag tog tåget till Göteborg. Dagen efter var det dags att klä upp sig lite extra fint. Jag skall ju viga Agneta och Tobias!! Bröllopsmiddag och fest efteråt kräver ju mer än de vanliga dräkterna. Brukar alltid annars klä mig väldigt representativt, genom att klä mig traditionellt klassiskt. Nu blev det festklänning denna vigsel. Åh, vad det kändes härligt att klä upp sig!

Den 20 september 2014 blev en solig varm sensommardag norr om Kungälv. Vilken lycka! Vigseln kunde hållas i trädgården under de stora björkarna. När jag anlände till deras hus, kom de första glädjetårarna denna dag. Min älskade vän Agneta såg så vacker ut i sin fina vita klänning när hon mötte mig. Vi bara stod och kramades länge och jag insåg snart att min ögonmake-up nog får läggas om. Hur många gånger kommer detta hända under dagen, funderade jag på då. Och åtskilliga gråt-sessioner blev det, kan jag tala om. Min barndomsvän skall gifta sig, och jag fått förmånen att förrätta vigseln. DET ÄR STORT!

Under vigselceremonin som flöt på bra enligt planeringen, visste jag att jag skulle komma till en del i vigseltalet där rösten nog skulle stocka sig lite. Jag som vanligtvis har förmågan att med värme ändå kunna förmedla en stadig distinkt tydlig röst under vigselceremonierna, började istället pipa lite högt i rösten efter ett tag. Det stockade sig i rösten pga min mycket hedersamma uppgift. Där stod min allra äldsta barndomsvän brud och var så gudomligt vacker. Hon sken upp i ett vackert leende när hon förstod att jag hade kommit av mig lite grann. Hon förstod varför. Jag förstod varför. Och bandet mellan oss blev väldigt stark i den stunden. Brudgummen log han brett också och såg härligt avslappnad ut. Alla förstod då att vigselförrättaren hade blivit lite tagen av stunden men efter en liten stund så var jag igång igen. Tager du...

Lyckan efter vigseln var fantastisk. Jag måste säga att en mer stoltare brudgum har jag sällan skådat. Jo, alla brudgummar är stolta efter en vigsel. Men den här brudgummen fullständigt exploderade i en glädje över att hans Agneta nu var hans hustru. Han tog hand om henne under dagen som om hon vore hans mest värdefullaste juvel. Släppte knappt taget om henne. Underbart! Agnetas äldsta barndomsvän och tillika borgerliga vigselförrättare var också stolt. Det här var det mest hedersamma uppdrag jag har utfört. Kan fortfarande inte förstå, när min barndomsvän och jag pratar med varandra, att jag har varit deras vigselförrättare. DET ÄR STORT!

Detta var mitt fjärde år som borgerlig vigselförrättare. Mina upplevelser, tankar och reflektioner under 2014. Så mycket glädje och värme, kärlek och oförglömliga minnen för livet. Tänker fortfarande alltid på vad vår Prins Daniel sa till sin nyblivna fru, Kronprinsessan Viktoria: "Störst av allt är kärleken"!

Återkommer under 2016 här på bloggen med mitt femte år som borgerlig vigselförrättare. Mina reflektioner och tankar under 2015. Då skall jag också skriva lite om mitt nya uppdrag som Namngivningsförrättare. Spännande!