Regnbågens alla färger...

"KD ska ändra inställning till HBTQ-frågor", står det i Svenska Dagbladet. Äntligen, tänkte jag, och läser vidare.."Kristdemokraterna ska satsa på samtal om ideologi, kommunikation och förhållningssättet till HBTQ-frågor". Nina lägger nu pannan i djupa veck. Samtal, förhållningssätt och kommunikation om bögar, flator, tvestjärtar och personer som inte kan definiera sin sexuella läggning inom de traditionella begreppen. Klarar verkligen alla kristdemokrater av det?


Nu måste jag klargöra min ståndpunkt på momangen, så inga missförstånd börja växa i mina bloggläsare. Nina stödjer HBTQ-frågor, har alltid gjort och kommer alltid fortsätta att göra. Då vad detta klargörande fastställt. Nu går jag vidare med mina tankar.

Nina vet att hennes kristdemokratiska parti har en officiell positiv syn på HBTQ-frågor. I vårt pricipprogram går att läsa: "...varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet". Helt ok..så skall det vara men finns verkligen detta öppna sinne ute i hela organisationen? Ja, kanske..eller kanske inte.. Vad jag vet är att det finns svårigheter att prata om att alla människor faktiskt inte är hetrosexuella. Det ligger liksom inte för många kristdemokrater att börja diskutera homosexuellalitet, bisexualitet mm varken med varandera eller utåt. Detta är min reflektion efter att ha upplevt att man är "ute på djupt vatten" om jag diskuterar detta internt. Man accepterar faktum...men pratar gärna inte om det.

Nu skall det väl tilläggas att jag som sysslar med kommunal politik inte står inför dessa frågor var dag som politiker. Men under valrörelsen var det påtagligt att dessa frågor var tuffa för många kristdemokrater. Själv hade jag absolut inga problem. Jag knäckte fördomar om kristdemokrater varje dag genom att bl.a. visa mitt stöd till HBTQ-frågor på det ena eller andra sättet.

Skall väl även tillägga att jag är medveten om att alla partier har medlemmar som tycker att detta är "jobbiga saker att behöva bry sig om " Jag tycker att alla partier oavsett färg och storlek måste vara tydliga och framför allt våga diskutera HBTQ-frågor och inte gömma dem i garderoben (kunde inte låte bli att skriva så.). Att det alltid kommer att finnas kritiska röster av olika anledningar kan vi aldrig komma ifrån, tyvärr. Men prata om det borde inte vara så jädrans infekterat idag.

Men varför är det så svårt att våga prata om detta inom KD? Ligger det en rädsla eller är det en gammal förlegen tradition som ligger kvar i organisationens väggar? Hur eller hur, det är dags för nya tider förstår jag på artiklar mm. Jag ser fram emot vilka samtal, vilket förhållningssätt och vilken kommunikation som KD skall visa att vi har ändrad inställning till HBTQ-frågor inom snar framtid. Tror att det finns medlemmar som både behöver kunskap och vägledning framöver.

Nina fortsätter, som vanligt, att ha sitt sinne öppet...

Länge leve fåneriet...

http://www.youtube.com/watch?v=nMcEuS2-CuY
Jag älskar fåniga saker. Buskis, larviga filmer och under bältet-skämt. Det är inte så konstigt att jag garvade som tusan när min son (som har ärvt fåneriet från mor sin) kom och visade mig denna julsång. "Gott Nytt Jul" med Sean Banan. Underbart!!

Har extremt svårt med pryderi, det ligger liksom inte för mig. Tacka vet jag hederligt larv när man behöver det..som tex filmerna om Austin Powers. Klockrent!! För jag tror att alla behöver fånerier på det ena eller andra sättet för att släppa allvaret i vardagen för en stund. Nja..alla har tyvärr inte upptäckt detta än och ser både sig själv, sina sysslor och åsikter med största gravallvar. Bevare oss från dessa pryderimänniskor!! Man ska ta många saker på allvar..men alltid ha en stor gnutta självdistans och humor i bakfickan. Att ta fram så fort tillfälle lämpar sig.

Ett gott skratt förlänger..käften!!

Hårdrockiga pepparkakor och fördomsfria negerbollar...

I det Nylanderska hemmet kommer det bli en lat helg med koncentration på att äta, storslappa i soffan och se på dvd-filmer. Några få julklappar blir det till mina fåfänga tonårsgrabbar och en till min frusna snögubbe till make.

Själv är jag nöjd med att få äta god julmat och proppa i mig massor av julgodis. I år har vi gjort saffransbullar, hårdrockiga pepparkakor, mandelmassa- och nougatkulor och garanterat fördomsfria negerbollar. Det kommande nyårslöftet att gå upp ännu mer i vikt kommer jag med säkerhet att påbörja med raketfart.

Önskar alla en rikigt skön julhelg.

Låt latmasken segra!!

I demokratins tjänst..

Ja, då var det klubbat. Efter ett megalångt kommunfullmäktige så klubbades diverse uppdrag i min kommun. Min största politiska glädje är att fått förtroendet att vara ordförande i kommunfullmäktiges Demokratiberedning. Områden som Jämställdhet, Medborgardialog, Integration och Demokrati skall behandlas i denna beredning. Kommer att bli enormt intressant.

Som ni redan förstår så klappar Ninas politikerhjärta för just Demokratifrågor men även för frågor som rör Barn och Ungdomar och Vård och omsorg. Så...det är ju extra bra att Nina just kommer att arbeta med dessa frågor i kommunen under dessa utskott nästa mandatperiod.

Att vara ersättare i kommunstyrelsen skall bli lärorikt. Detta politiska arbete har jag inte haft direkt insyn i tidigare. Har varit lite knöligt att ha varit gruppledare i fyra år och inte haft grepp om kommunstyrelsens arbete, det måste erkännas. Men det är nya tider på gång...

Jag kommer även att träda in i ett helt nytt område nästa mandatperiod via Handikapprådet. Skall bli enormt intressant, och en utmaning, att jobba med tillgänglighetsfrågor.

Om någon undrar.. Ja, Nina är nöjd!!

Svarthårig, tyngre och häxigare

På begäran (Tack Rolf) så har jag vaknat till återigen på min blogg. Aldrig har jag då varit så "skrivtrött" som under det senaste kvartalet (hu, det var en lång tid). Dock inte åsiktslös..men haft öken inom mig att formulera mig i skrift. Att prata gör jag som vanligt i strid ström..ligger liksom per automatik i mig.

Nina har ändrat attribut sedan sist jag bloggade. Fick ett enormt behov att vara svarthårig. Tror att den sista tidens jädrans ståhej plockade fram häxan ännu mer i mig. Är så trött på massor, känner jag. Gubbar i första hand. Nä, inte alla, långt ifrån. Det finns Goegubbar och så finns det Skitgubbar. De sistnämnda har gjort mig svarthårig och så kommer jag att se ut tills jag känner att livet är mindre "skitgubbigt". Jobbar på det. Vet bara inte riktigt än hur resultet blir..men förändringar till det bättre skall det bli.

Har blivit en tyngre häxa. Gick ner många kilo under valrörelsen. Tyckte jag inte om, i ärlighetens namn. Dessa har jag ätit upp mig igen. Har bl.a. fått smak för Pecan-och Hasselnötskakor...i mängder. Nu är jag återigen en småkubbig häxa eller kerub. Välj vad som passar dig bäst.. Själv känner jag mig som Magica de Hex, både till utseende och personlighet. Svarthårig, lite knubbig och väldigt kaxhäxig.

Min tatuering som jag gjorde i somras är jag så ruskigt nöjd med. Jag längtar till sommaren då den kan titta fram offentligt igen. Jag tittar på den varje morgon och kväll..och den ger mig må-bra-känslor. Mitt kaxiga gotiska kors är bara bäst!

Politiken lever och frodas i mig fortfarande. Tro inget annat. Hur trött man än kan vara på "spektaklet" så rinner det med liv och lust i mina ådror. Ser fram emot kommande uppdrag i min kommun nästa mandatperiod. Återkommer om vad..då det inte är slutklubbat än. Några dagar kvar...

Att det blir mindre politik i mitt liv framöver välkomnar jag. Kommer inte att försörja mig på politiken framöver, då jag kommer bli arbetslös. Men nya utmaningar väntar..vet just bara inte vad. Att INTE syssla med politik hela dagar, halva nätter, helger..kommer att göra mig gott. Känns som att jag kommer...back to the reality..och där vill jag stanna. Politiken skall skötas som fritidspolitiker från och med..NU. Vad skulle vi göra utan dem? Det är fritidspolitikerna som är stommen, fundamentet...NAVET i vårt svenska politiska system!!

Länge leve den representativa demokratin!!

Återkommer...