Julrevolutionärens årliga kamp!

Varje år inträffar samma fenomen. Vi kommer till slutet av november, julskyltningarna i butikerna poppar upp överallt, adventsprylarna skall rotas fram, glöggen skall värmas och alla skall myyyysa på kommando. Samtidigt får jag en växande klump i magen och mitt innersta skriker: "Vill inte"!!!

Julen har aldrig och kommer aldrig att sätta någon mysfaktor i denna kropp. Julen för mig är en enda lång rad med "måsten" som varje år triggar igång revolutionären i mig. Då jag inte egenmäktigt kan låta mina egna behov styra andras liv i min familj är det kompromisser som gäller..precis som i allt annat i ett familjeliv. Inför varje annalkande julhelg har jag förhandlat med min familj. Varje år minimeras således något "julmåste" i hemmet. Just nu funderar jag på vilket förslag som jag skall presentera som jag vill skall reduceras från det "Nylanderska hemmet" denna jul.

Julgranen är för längesedan utraderad från detta hem, tack och lov. Insatserna i köket har succesivt ersatts av färdiga produkter så långt jag har kunnat förhandlat med min familj. Julskinken vann dock en jordskredsseger i övriga familjen..men då skall tilläggas att det ansvaret ligger hos maken. Att baka är inte ens en diskussionsfråga. Det finns utmärkt goda, om inte godare, färdiga lussekatter och papparkakor att köpa. Inget förhandlingsläge alls här. När det gäller julmaten lär jag inte komma längre i min reducringsprocess utan jag måste nu hitta andra vägar.

Denna jul kommer mitt utgångsläge i förhandlingarna med övriga familjen handla om...julklapparna (igen..hade uppe detta för fem år sedan). Nu vill jag så långt det går glädja mina kära med presentkort. För övrigt vill jag endast köpa ett gäng med bra DVD-filmer och några chokladaskar för att under julhelgen kunna vräka mig i soffan med övriga familjen och njuta av ledigheten tillsammans. Det ser jag fram emot.

Förhandlingarna kan starta....